vilken konstig dag. allt är som vanligt, men ingenting är sig likt.

jag vaknar av ett sms från emilia. klockan är tolv, jag gör inte särskilt mycket, driver omkring, tittar lite på tv. funderar på att gå till gymmet, bestämmer mig för att strunta i det. var trots allt där både igår och i förrgår, och jag har någon slags konstigt ryggont som gör att jag inte kan räta ut ryggen helt. klockan tre tänker jag att jag ska gå hem till rummet på grünerløkka, jag är hembjuden till emilia på kvällen för att äta middag med henne och hennes föräldrar som är här på besök. jag kan lika gärna göra mig i ordning där eftersom det regnar så och jag har glömt mitt paraply på jobbet. ombestämmer mig ändå, är sjukt trött och tänker att jag ska ta en liten nap innan jag drar. går och lägger mig, somnar.

vaknar av en jävla smäll. tittar på klockan, 15.26. kort därefter plingar det till i mobilen. ylva. "hörde du explosionen? tydligen massa fönster som krossades i stan!" jag svarar att jag har hört och frågar vad det är som har hänt. "det är troligen en bomb tror dom vid regeringskvartalet. kollar på nyheterna nu. massa ambulanser åker ut från legevakten." yrvaken kliver jag upp och slår på nrk:s nyhetskanal. möts av bilder på rykande hus, gator täckta av glassplitter och bråte, blodiga människor och poliser överallt. man berättar att det bara finns en enda ledig ambulans i hela oslo. går in på vg.no, "området rundt regjeringskvartalet og akersgata ser ut som en krigssone, etter at det gikk en kraftig bombeeksplosjon fredag ettermiddag." det plingar i telefonen igen, emilia den här gången, "en bomb har nog sprängts.. håll dig inne! sitter i bombrummet på jobb. kommer stänga av telen så jag hör av mig om några timmar." vad fan är det som händer? carro ringer och jag hinner knappt svara förrän hon skriker "lever du?!" nästan i panik. lägger på, sara ringer för att fråga samma sak och berättar att hon stod på vinmonopolet när smällen kom. att hon hade gått ut och sett sin busshållplats i spillror, människor på gatorna, att mitt gym (dit jag hade tänkt gå tidigare under dagen) bara består av glassplitter. samma sak med deli:n lite längre upp på gatan.

telefonen mottar sms efter sms från folk som frågar hur jag mår, jag pratar med alla osloiter jag har på facebook. alla mina vänner är okej. jag är okej. vilken jävla tur. tur att sara bestämt sig för att gå på polet istället för att ta bussen, tur att jag tagit en tupplur istället för att traska omkring regeringskvarteren på väg hem, tur att emilia eller tora eller någon annan av mina kollegor inte har gått och köpt kaffe uppåt det området. tur i oturen att min pappa fick lunginflammation och att dom inte kunde komma idag heller. det hade varit stor risk att dom hade surrat omkring där för att leta efter mig.

jag blir knäpp. har tittat på nyheterna fyra timmar i sträck. samma bilder om och om igen, olika människor som frågas om samma saker och svarar likadant. samma kaos. det blir en presskonferens på tv. poliserna säger att man ska undvika stora sällskap eller arrangemang, hålla sig borta från oslos centrala delar, ta sig hem så fort som möjligt och stanna inne resten av kvällen. säger åt journalisterna och oss tittare att ta situationen på största allvar. "det är troligtvis inte slut än, utan en pågående aktion." kort därefter kommer nyheten om skottlossning på arbeiderpartiets ungdomsläger på utøya. en man förklädd i polisuniform har sagt att han ska föra rutinkontroll med tanke på terrordådet och därefter öppnat eld. man tror att flera är döda. ringer mamma, får inte tag på henne. ringer igen och igen, och till slut svarar en trött och sjuk pappa. han frågar hur jag mår och jag börjar gråta i telefonen. kan inte sluta. får prata med mamma, sansar mig lite. ännu en presskonferens på tv och vi lägger på. poliserna bekräftar sju dödade och två svårt skadade, med risk för fler. fortfarande ligger det x antal personer som man ännu inte fått ut ur dom bombade byggnaderna.

och nrk:s terrorexperter säger, "den här dagen kommer gå till norsk historia som den värsta sen andra världskrigets slut." jag kan inte annat än att tro detsamma.

klockan är alldeles för mycket och jag fattar ingenting. var tog den här dagen vägen?! var ut igår, skitbra kväll med skitdåligt avslut, jag somnade närmare fem och vaknade halv två. jahapp. tog tag i mitt liv och städade rummet (äntligen, efter att ha sällskapat med brödsmulor på golvet och dammråttor i hörnen alldeles för länge), packade ihop mitt liv i en resväska och en bag och flyttade till solli. här ska jag bo i en månad medan linda, per och minimax är på semester hemma i sverige. det är en liten, liten lägenhet med en STOR takterass. bara solen kommer fram kommer det här bli fett som fan!

well, efter att ha bussat hit och traskat lite i regn och rusk tog jag mig till sara och min glömda telefon. emilia var där och vi hängde hela eftermiddagen, tills jag och emilia mötte upp vladde för harry potter på bio. HURRA vad fantastisk den var!!! efteråt var jag helt känslomässigt utmattad. man blir helt slut av att känna så mycket. skratt, gråt, rädsla, ilska, vilken jävla tur att jag inte är såhär i vanliga fall, isåfall hade jag nog låst in mig själv på psyket..

och så har jag för första gången blivit inspanad av en brud plus lärt mig lite random fakta om snoppar idag. till exempel att i kongo har man längst snoppar och dom kortaste finns i nordkorea. den, du! spännande yrke, tänker jag, att mäta snoppar hela dagarna. kanske något att fundera på..

herrå!

inte mycket har hänt på sistone. jag är alldeles ovanligt slapp, får mig liksom inte till att ta mig för saker jag borde. mitt rum ser ut som en mindre svinstia och jag orkar inte bry mig. he he he..

så, bra saker som hänt sen sist jag skrev (när det nu var?):
jag hittade näst sista harry potter-filmen på min dator och laddade upp inför sista med att se den två gånger på en och en halv dag. en gång själv, en gång med emilia och ylva. jag har haft hembesök av mari, tora, maria och maris kompis stefan med rödvin i plastmuggar, massa snack och dansmatta. i söndags var jag på bio med linda och såg "bad teacher" och suktade efter justin timberlake. sen dess känns det som att jag är fjorton igen, allt jag vill göra är att lyssna på justin och kolla på gamla 'n sync-videos på youtube. jag och maria har varit hos tora och ätit sallad och jag har druckit öl på ryes med emilia med efterföljande LÅNGpromenad och ångestsnack. bra, bra, bra. så har ni fått er en update om vad som händer i mitt liv.

idag jobbar jag till 19, sen följer jag med mari hem för vin och livsåskådningar på hennes balkong. fyra timmar kvar. laaaaaaaaaa!


bjuder på gullig bild från midsommarafton. me and my bff's!!!

efter att ha vridit och vänt mig i över en och en halv timme i ett alldeles för kvavt rum bland svettiga lakan ger jag upp och gör något annat. sämsta tänkbara är väl att hänga vid datorn, men vadå. får lite panik över att inte kunna sova fast jag är trött och har varit trött i princip sen jag steg upp imorse. får också panik över att klockan ringer om sex och en halv timme och jag då måste ta mig ut och jogga. åh, härliga tid.

har i alla fall haft en fin dag med ylva, linda, sara, carin, erik och andy. pizza vid fästningen med utsikt över vattnet och sen en öl på lekter'n. efteråt drog jag och ylva hem och såg på the last song och my sisters keeper. hennes ögon var snustorra, från mina forsade floder.. hehe. kan efter detta inte längre kallas iskalla isabell, snarare blödiga bellis, hm. well well. imorgon blir det antagligen mycket att göra på jobbet och efteråt ska jag förhoppningsvis inviga mitt nya gymkort (hurra!) för att sedan antingen gå på bio med linda, gå på bio med linda och emilia eller hänga med emilia. blir bra! hejdårå.

som jag lyckades med min överraskning igår! jag är så jävla nöjd, och alla mina allierade var så jävla bra som inte avslöjade någonting. haha.

i tisdags fyllde emilia år och igår skulle hon ha födelsedagsfest. jag hade egentligen tagit semester till den sjätte och skulle alltså inte kunna vara med. tråkigt tyckte både jag och emilia, men så kollade jag runt på sj och hittade en billig tågbiljett och tänkte.. varför inte? så fredagen spenderade jag i en svettig kupé. jobbade igår och var asnervös hela dagen för att e skulle komma inom butiken (varför hon nu skulle det, på sin lediga dag) eller för att jag skulle springa in i henne på väg till eller från jobbet. klarade mig hem och vid tio, strax efter att ylva, linda och gänget hade gått till emilia, traskade jag iväg och ställde mig utanför porten. det regnade och jag fick stå där ett tag innan jag fick sms från linda, "NU!" lindis kom springande och öppnade porten och jag kutade in och slängde mig ner i soffan bredvid vladde som om ingenting hade hänt. emilia var på toa och efter lååång tid, när hon äntligen kom ut, var jag så nervös och uppspelt att händerna skakade som om jag hade parkinsons. haha! hon såg mig direkt, kom fram och petade mig på axeln och bara, "vad FAN gör du här?!" hehe. jag var så jävla nöjd. hon med, tror jag. lyckad kväll blev det i alla fall, och albumet hon fick av mig och moa blev verkligen bra. bra present, bra överraskning, bra fest!

idag är jag snurrig och flagnar på halsen. borde ta tag i mig själv och mitt liv och framför allt städningen av mitt rum (!!!) men jag tror inte jag orkar. nödvändigheter får vänta till en annan dag. det är det som är så bra med bakis-söndagar.

gullig och sliten brud. he he he..