jag fastnar lätt för saker. någonting etsar sig fast i min hjärna och stannar där tills jag tröttnar, eller tänkt klart. oftast tröttnar jag innan jag hunnit tänka klart. oftast är såna saker jag fastnar för saker man knappt kan tänka klart på. alltså, det kan vara allt mellan himmel och jord. från stora, outgrundliga filosofiska frågor som hur vi ser på färger, är den färg jag ser som blå samma som den du ser, och hur vet vi egentligen vilken färg himlen har?, till mindre tankar om kryddor, hår och ansiktsformer. väldigt random.

just nu, och sen flera veckor tillbaka, har jag haft en hang-up på lår, både mina egna och andras. jag promenerar fram och tillbaka från jobb och gym och speciellt på hemvägen tar jag fram lårblicken och spanar. det är ganska fantastiskt. tänk hur olika byggda vi är, och tänk vad många olika former lår kommer i! långa lår, korta lår, raka lår, runda lår, lår som spiror, lår som är smalare än vaderna, slappa lår, lår som går ihop ända ner till knäna, lår som inte nuddar varandra alls..

i duschen eller när jag tar av mig byxorna för att gå och lägga mig på kvällen spanar jag in mina egna. runda. inte särskilt smala, men nuddar inte varandra förrän sista centimetrarna i grenen. ganska starka. iklädd träningstights på löpbandet kikar jag ner, tramp, tramp, hur musklerna liksom studsar omkring, när jag gör knäböj smygkänner jag lite medan dom jobbar, spänd muskel, avslappnad muskel, stort lår, mindre lår. att dom ändrar form efter hur jag klär mig. i mina gamla och urtvättade svarta jeans får jag skitsnygga lår. i mina superhöga cheap monday, nja, mindre bra.

konstig tanke. men ganska fascinerande.